Har du svårt att höra vad folk säger?

Dålig akustik är ett stort problem idag då material som betong, glas och gipsväggar är vanliga material. Då är ljuddämpande akustikpaneler en bra lösning på problemet. Taket är oftast störst yta i rummet och därför bra att börja med därefter om inte önskat resultat uppnåtts är det väggarna man behöver klä in. Om man inte har några material som absorberar i ett rum kan man utgå ifrån att man behöver bekläda ca25% av rummets totala tak & väggyta för att man ska kunna skapa akustiskt välbefinnande (efterklangstid c:a 0.5 sekunder i frekvensområdet 250 – 2000 Hz) för dig själv och människorna omkring dig.

Rumsakustik

Akustiken i ett rum bedöms efter direktljud, tidiga reflexer och efterklang. Ytorna i rummet reflekterar ljud ungefär som en spegel reflekterar ljud, men ljudet dämpas vid reflexen beroende på materialets absorption.
Efterklangstiden är definierad som den tid det tar för ljudet att dämpas 60 dB. Sabines formel ger ett enkelt uttryck för sambandet.

T = 0.163 * V/A

där

T är efterklangstiden (s) V är rummets volym (m3) A är rummets samlade absorptionsyta (m2 Sabine)

När man mäter efterklangstiden fyller man rummet med ett brus (ljud med alla frekvenser), mäter ljudet i frekvensområden oftast tersband. Stänger av bruset momentant och registrerar ljudnivåsänkningen som funktion av tiden.

I ett traditionellt vardagsrum med mattor, gardiner, hyllor och skåp och mjuka möbler, stolar och bord är efterklangstiden c:a 0.5 sekunder i frekvensområdet 250 – 2000 Hz vilket känns behagligt. Om rummet är 20 m2 och takhöjden 2.5 m kan man beräkna absorptionsytan i rummet, enligt Sabines formel ovan, till: A=0.163*20 *2.5/0.5 = 16.3 m2 Sabine.
Om man tar bort en del av det absorberande materialet, t.ex. man vill inte ha mattor och gardiner, kan man ersätta det med ljudabsorberande material, t.ex akustikpaneler.
Absorptionsytan (A) för en ljudabsorbent är förstås den verkliga ytan (S) * absorptionskoefficienten (alfa)
A = S * alfa.
I klassrum vill man ha en efterklangstid på 0.5 – 0.6 sekunder i frekvensområdet 200- 4000 Hz. Särskilt för hörselskadade bör den ner till 0.5 s. Om rummet bara har hårda stolar och bänkar blir efterklangsiden över en sekund och man behöver tilläggsabsorption på 25 – 30 m2 Sabine för att få ett bra undervisningsrum. För taluppfattningen är det viktigt med tydliga tidiga reflexer, så ljudabsorbenterna skall placeras i taket utom i den främre mittdelen och på övre delarna av sidovägg och bakvägg.

I sammanträdesrum på kontor är förhållandena lika klassrummet med ungefär samma krav. I ett kontorslandskap skall taket ha en absorptionskoefficient nära ett, annars fungerar inte avskärmningar mellan kontorsplatserna.
I bullrande industrilokaler behövs så mycket ljudabsorption som möjligt för att sänka bullernivån i efterklangsfältet.
I många andra lokaler är akustiken viktig, t.ex aulor, biografer, teatrar och konsertsalar. Här behövs särskild akustisk design beroende på användningen av lokalen. Hänsyn måste också tas till lägre frekvenser, där spaltabsorbenter kan vara ett bra alternativ.

Ljudabsorbenter

De flesta material absorberar ljud, men så finns det särskilda material och konstruktioner som utvecklats för att absorbera mycket ljud. I litteraturen kan man finna uppmätt ljudabsorption för många material. I porösa ljudabsorbenter, t.ex. mineralull, polyester absorberas ljudet genom friktion mot fibrerna i materialet. Resonansabsorbenter kan ge hög absorption genom att ett material fjädrar mot ett bakomliggande skikt, t,ex membran- och helmholtzabsorbenter eller resonatorpaneler. Spaltabsorbenter är en sådan där luftmassan i springorna fjädrar mot den bakomliggande luftvolymen. Resonansfrekvensen kan dimensioneras för låga frekvenser där man ofta behöver tilläggsabsorption.

I diagrammet visas absorptionskoefficienten som funktion av frekvensen för akustikpanel med mineralull och direkt mot väggskiva..

Exempel på hur ljudvågor beter sig vid olika förhållanden